Coca-Cola i Sverige tar krafttag för klimatet
Med storlek kommer såväl ansvar som möjlighet att göra skillnad. Målet för hela koncernen är att nå netto noll utsläpp av växthusgaser till 2040.
Att reducera sin klimatpåverkan är en av de viktigaste prioriteringarna för Coca-Cola i Sverige. Genom klimatstrategin ska koncernen nå netto noll till 2040 i hela sin värdekedja, som omfattar ingredienser, förpackningar, transporter, produktion och kylutrustning. För att lyckas med detta är samverkan med leverantörer avgörande. Exempelvis har fokus under en längre tid varit på att minska utsläppen i distributionskedjan tillsammans med transportörer och sedan hösten 2021 körs alla upphandlade inrikestransporter på 100% fossilfritt drivmedel.
– Över 90 procent av våra utsläpp är så kallade indirekta utsläpp som uppstår i vår värdekedja, till exempel genom förpackningar och ingredienser. För att nå våra klimatmål och reducera dessa utsläpp måste vi ha en långsiktig samverkan med våra leverantörer, kunder och partners. Det är genom samverkan som vi möjliggör en snabbare omställning till en grönare och mer hållbar verksamhet. Som marknadsledande aktör kan vi vara i framkant och göra skillnad, säger Lisa Wahlström, hållbarhetsdirektör på Coca-Cola Europacific Partners i Sverige.
Klimatneutral produktionsanläggning – en viktig milstolpe på vägen mot netto noll utsläpp
Hållbarhetsarbetet har sedan länge varit i fokus och under sommaren 2021 resulterade det målmedvetna arbetet i att produktionsanläggningen i Jordbro certifierades klimatneutral. En rad insatser möjliggjorde certifieringen:
- Genom ett energieffektiviseringsprojekt tillsammans med Siemens Smart Infrastructure reducerades den totala energianvändningen från produktionsanläggningen med 13 procent.
- För att minska vattenanvändningen har effektivare spolmunstycken installerats på produktionslinjerna för glasflaskor och aluminiumburkar, ett initiativ som har halverat dess vattenförbrukning.
- Vid kolsyresättning av dryck används koldioxid tillverkad av restprodukter från Lantmännens bioetanoltillverkning.
Färdplan för framtidens förpackningar
En av de största utmaningarna för Coca-Cola i Sverige är att reducera sina förpackningars klimatavtryck. Ett viktigt steg är att vara med och bidra till en cirkulär ekonomi för förpackningarna; 100 procent av förpackningarna ska samlas in, återvinnas och återanvändas så att de inte blir till skräp. För att kunna erbjuda sina drycker på ett så hållbart sätt som möjligt arbetar Coca-Cola inom fyra områden.
1. Bort med onödigt material
Ta bort allt förpackningsmaterial som är onödigt eller svårt att återvinna och optimera förpackningarna för att använda så lite material som möjligt.
2. Jakten mot noll
Genom att öka mängden förnybar och återvunnen råvara i förpackningarna minskas användningen av fossila råvaror.
3. Sälj en, samla in en
Arbeta för att alla förpackningar ska samlas in, så att materialet kan återvinnas och inte blir till skräp eller hamnar i naturen. Tillsammans med kunder och partners arbetar Coca-Cola för att öka kunskapen om vikten av insamling som en avgörande del för att möjliggöra en cirkulär ekonomi för förpackningar.
4. Nya förpackningslösningar
Utforska och investera i nya förpackningslösningar och återfyllningsbara alternativ för att möjliggöra att konsumenter kan njuta av sin dryck samtidigt som mängden förpackningar, potentiell nedskräpning och klimatpåverkan minskar. För att skynda på utvecklingen har Coca‑Cola startat ett innovationscentrum för att fortsätta utveckla nya förpackningskoncept tillsammans med partners.
Återvunnen PET i ett långsiktigt cirkulärt system för dryckesförpackningar
Coca-Cola i Sverige var 2020 först i världen med att skifta hela den lokalproducerade PET-portföljen till återvunnen plast. Att öka andelen återvunnet material i förpackningar är ett effektivt sätt att minska dess klimatavtryck. För att kunna fortsätta jobba mot ett cirkulärt system är vårt välfungerande svenska retursystem en nyckeldel. 2021 slog vi nytt svenskt pantrekord med 2,4 miljarder pantade burkar och flaskor. Vilket betyder pantningsgraden i Sverige nu ligger på 88,2 procent.
