Scan - Svenskt kött spelar roll
Man kan tycka att kött är kött och gårdar är gårdar. Men när vi äter och bjuder på mat från svenska gårdar, gör vi val som faktiskt spelar stor roll för klimatet.
Vi på Scan har mer än 100 års erfarenhet av att på ett ansvarsfullt sätt erbjuda god och hälsosam lokalt producerad mat. Den svenska livsmedelsproduktionen ligger oss varmt om hjärtat och vi känner ansvar för att det även fortsatt ska finnas mat från våra svenska gårdar i butik och på restaurang Tillsammans med våra leverantörer och kunder lägger vi grunden till en ansvarsfull livsmedelsproduktion med hjälp av kontinuerlig utveckling och konkreta åtgärder i hela värdekedjan, från gård till konsument.
Vägen mot en mer hållbar värdekedja 2040
Sedan början av 2000-talet arbetar vi kontinuerligt med att minska avtrycket från vår egen produktion med konkreta och målinriktade insatser. Vi har kommit en bra bit på vägen och hittills minskat våra utsläpp med 75% sedan 2003. Målet är netto noll klimatavtryck från vår egen produktion senast i slutet av 2025.
Men det är lantbruket som står för den största delen av vårt klimatavtryck och det är där som vi kan göra den verkligt stora skillnaden. Gårdsinitiativet är vårt viktigaste hållbarhetsprojekt hittills. Tillsammans med externa samarbetspartners och våra leverantörer, de svenska gårdarna, sänker vi klimatavtrycket från svenskt lantbruk och stärker de positiva naturvärdena utifrån varje gårds unika förutsättningar. Så når vi vår vision om netto noll klimatavtryck från hela vår värdekedja 2040.
Allt hänger ihop i ett naturligt kretslopp
Djuren är nyckeln i det naturliga kretsloppet och till att upprätthålla en så kallad cirkulär matproduktion. Djuren och växterna samarbetar för att se till att alla resurser behålls i kretsloppet och att alla biprodukter tas tillvara. Så här fungerar det:
Gårdsinitiativet
Gårdsinitiativet är vårt största och viktigaste klimatprojekt hittills. Tillsammans med Sveriges gårdar, våra leverantörer, och drygt 100 åtgärder ska vi göra en av världens redan mest klimatsmarta kött- och charktillverkningar ännu mer hållbar. Åtgärderna handlar bland annat om initiativ för ökad biologisk mångfald, bättre djurhälsa, lägre vattenanvändning, minskad övergödning och smartare energiförsörjning.Tillsammans skapar vi klimatpositiva effekter utifrån varje gårds unika förutsättningar.
Vi har tagit på oss en roll som pådrivande kraft och motor i detta arbete. Vi utformar rådgivning, utforskar och utvärderar nya metoder och tekniker tillsammans med gårdarna och andra externa samarbetspartners. Vi mäter och följer upp hur gårdarna förbättrar sin klimatavtryck med hjälp av Agrosfär och sprider goda exempel till andra gårdar. Målet för gårdarna i Gårdsinitiativet fram till 2030 är minska klimatpåverkan från kött med 20%, öka arealer som gynnar biologisk mångfald med 5% och minskad övergödning med 20%.
1. Resurssmart lantbruk
Klimatmedveten uppfödning producerar kött som ger det bästa klimatvalet jämfört med många andra länder i världen, och bidrar till flera miljömål. Välmående och friska djur som får bra och närproducerat foder är några av förklaringarna. Odlingen av djurens vinterfoder bidrar också till att koldioxid lagras in i marken, vilket ger ännu lägre klimatpåverkan.
Omställningen till förnybar energi pågår hela tiden; solceller installeras på ladugårdstaken, stallar värms upp av biogas från gödsel, gårdens maskiner drivs i högre utsträckning på biobränsle och åkrarna precisionsgödslas med satellit-teknik. Men det finns fortfarande saker kvar att göra för att minska klimatutsläppen från köttproduktionen ytterligare. Med hjälp av ny teknik och innovationer kan köttproduktionen minska i linje med klimatmålen.
Månsagården i Västergötland odlar den största delen av fodret till gårdens kor själva. Bland annat foderbetor som sås, rensas och skördas med en solcellsdriven och självkörande odlingsrobot. Och åkerbönor som rostas på gården för att öka proteininnehållet vilket i sin tur gör att gården inte behöver köpa in någon soja utifrån.
2. Unik djurskyddslagstiftning- ingen antibiotika
Sverige har en omfattande djurskyddslag i världsklass. Allt utgår ifrån att djuren ska ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Det gäller både utomhus och inomhus. Sverige har också lägst användning av antibiotika i hela EU.
I många av de länder som vi importerar kött ifrån ges djuren antibiotika i fodret för att de ska växa bättre. Det är strikt förbjudet i Sverige! Vi var först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder, redan år 1986 och i Sverige behandlas bara djur som är sjuka.
På Halla gård i Västergötland lever grisarna ett liv så nära sitt naturliga beteende som möjligt. De kan själva välja att gå ut när de vill, året runt, för att böka och beta. Inomhus går de fritt på stora ytor i stallet som också har generös takhöjd och naturlig ventilation.
3. Naturliga kretslopp och biologisk mångfald
Djur som betar är en del av ett naturligt kretslopp i naturen och bidrar till biologisk mångfald. Djurens trampande, betande och gödslande är avgörande för att naturen ska kunna fungera och artrikedomen frodas. Betandet omvandlar gräs till näringsrikt protein och håller landskapen öppna samt ökar den biologiska mångfalden.
Våra svenska naturbetesmarker är faktiskt lika artrika som regnskogen i Amazonas. En enda kvadratmeter betad hagmark kan rymma över 40 olika växter som har betydelse för insekter, fjärilar och småfåglar. Dessa i sin tur behövs för pollinering och ekosystemet. Betesmarker fungerar också som koldioxidfångare genom att binda in kol och mull i marken.
Sanda Skattmansö i Uppland ligger mitt i ett kuperat kulturlandskap och korna betar stora delar av året i ett naturreservat. Gården och djuren delar ansvaret för skötseln av reservatet med Länsstyrelsen och det är tack var djurens betande som landskapet kan bevaras öppet.
Halla gård – en gård med hållbarhet nära hjärtat
Anders Gunnarsson driver sedan 2011 Halla gård i Västergötland, som femte generation bonde på gården. Han är en nytänkande visionär som kombinerar utmärkt djuromsorg med hållbar drift av gården, där visionen är ett helt slutet, icke-fossilt kretslopp.
På gården odlas grisarnas foder i form av spannmål, åkerböna och lupin och man kan därför undvika importerat sojabaserat foder. Djurens gödsel försörjer gårdens egen biogasanläggning och resterna används som näring i odlingarna. Biogasen som produceras gör Halla gård självförsörjande på värme och el. Gårdens fordon och maskiner drivs på biobränsle och för att gynna den biologiska mångfalden odlar Anders blommande gröda till pollinatörerna.
OM OSS
Livsmedelsföretaget HKScan är verksamma i Sverige, Finland och Danmark med varumärken som Scan, Pärsons och Bullens. I Sverige har företaget ca 1700 anställda på sina produktionsanläggningar i Linköping, Skara, Halmstad, Kristianstad samt huvudkontoret i Stockholm.
Läs mer på: hkscanfoodservice.se, scan.se och hkscan.com/sv.
Följ oss gärna på Instagram @hkscanfoodserivce.
FAKTARUTA KLIMATAVTRYCK
Hållbarhetsgrisen 2,3 CO2e/kg*
Utländskt fläskkött 8,4 CO2e/kg*
Svenskt fläskkött 3,5 CO2e/kg*
Svensk kyckling 2,6 CO2e/kg*
Norsk lax 6,1 CO2e/kg*
*avser benfritt kött
Källor: Rise klimatdatabas för livsmedel v 1.7 2020, Rise LCA Hållbarhetsgrisen 2021, Gerber et.al. 2013, Landquist et.at. 2020.
Mer information om hur beräkningarna gått till finns på scan.se/vara-produkter/hallbarhetsgrisen.
I podcasten ”Allt du velat veta – på 5 minuter” med Fritte Fritzson, berättar några av våra experter mer om hur vi arbetar med hållbarhet på Scan. Klicka på bilderna nedan för att lyssna.
