De allra vanligaste miljömärkningarna är MSC, ASC och KRAV. Sedan finns det också "gröna alternativ" utan märkning men som du hittar i WWFs Fiskguide.
MSC är en internationell icke vinstdrivande organisation som främjar hållbart fiske. MSC driver ett omfattande certifierings- och miljömärkningsprogram med målet att vi ska kunna njuta av mat från havet, både idag och i framtiden. Förkortningen står för Marine Stewardship Council.
ASC är en internationell hållbarhetscertifiering för fisk och skaldjur som är odlad. Produktmärkningen innefattar både miljökrav för odling och foder samt etiska krav för djurhälsa och arbetsvillkor. Förkortningen står för Aquaculture Stewardship Council.
KRAV är en svensk miljömärkning som finns för både vildfångad och odlad sjömat, som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och fiskebåtarnas miljöpåverkan.
Fisk-och skaldjur som har MSC-märkning är vildfångad och kommer från yrkesfisken som har certifierats enligt MSC:s standard för hållbart fiske. Certifieringsprocessen är oberoende, verifierbar och baserad på vetenskap. Produktmärkningen innefattar dels krav på hållbara fiskemetoder och fiske på hållbara bestånd och dels krav på spårbarhet i värdekedjan för att förebygga fusk.
ASC innefattar fisk och skaldjur som är odlad och granskar både odlingarnas miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige finns idag bland annat ASC-märkt pangasius, tilapia, lax och tropisk jätteräka.
KRAV-märket står för hållbart fiske som sker med säkra metoder och i hållbara bestånd. KRAV är sedan 2019 anslutna till MSC:s regler, vilket innebär att fisket sker på hållbara bestånd med minimerad miljöpåverkan och god fiskeförvaltning.
ASC bygger på olika standarder beroende på vilken typ av fisk eller skaldjur som fiskas. Vad som gäller för respektive typ hittar du på ASC:s webbsida.
KRAV gör inte några egna beståndsbedömningar utan utgår helt från MSC-godkända fisken. Ett KRAV-certifierat fartyg som ingår i ett MSC-certifierat fiske får KRAV-märka fisk från MSC-certifierade fisken. KRAVs regler för fiske är dock endast tillämpliga i Nordostatlanten och Östersjön samt i nordiska sötvatten. Fisk och skaldjur från andra områden kan därför inte få KRAV-märkning. En KRAV-märkt produkt innehåller till exempel inte för höga halter av dioxiner och tungmetaller.
Endast en fiskeverksamhet kan bli MSC-certifierad, alltså inte en enskild fiskare eller enskilt fartyg. Detta innebär i praktiken att en verksamhet kan gå ut och fiska efter både MSC-certifierad och icke-certifierad fångst men endast på separata resor. Även företag som hanterar, bearbetar, förpackar eller distribuerar MSC-certifierade produkter kan bli certifierade enligt MSC:s Chain of Custody-standard. Till exempel grossister såsom Menigo. Även kooperativ och grupper av fiskare kan certifieras.
ASC-certifiering riktar sig till alla typer av verksamheter som odlar fisk, skaldjur eller alger. Även företag som förädlar eller hanterar ASC-certifierade produkter kan bli certifierade. Liksom kooperativ och grupper av odlare samt verksamheter som hanterar ASC-produkter, till exempel transportörer eller grossister, som är gällande för Menigo till exempel.
KRAV-certifiering för fisk och skaldjur är tillgänglig för fiskare, odlare, och företag som hanterar eller säljer dessa produkter, så länge de följer riktlinjerna. Även bland annat restauranger, livsmedelsföretag och grossister kan bli certifierade.
Kontroller sker årligen av oberoende forskare och marina experter när det gäller MSC-märkning.
Gällande ASC sker kontroller regelbundet på olika nivåer. En certifiering är giltig i tre år sedan måste verksamheten genomgå en ny heltäckande granskning.
När det gäller KRAV så görs en internrevision för varje enskilt fiskefartyg varje år och sedan får fiskeföretaget en årlig kontroll av oberoende certifieringsorgan.
- Överfiske är ett allvarligt hot mot våra hav.
- Mer än en tredjedel av fiskbestånden beräknas fiskas på ohållbara nivåer.
- Överfisket i världen drivs av flera faktorer som försämrar havens tillstånd, om vi inte gör något åt dem.
- Effekterna av överfiske förvärras av klimatförändringarna, som förändrar marina ekosystem och de habitat som fisken är beroende av. Det är speciellt tydligt i nordöstra Atlanten där makrillbestånden har rör sig längre norrut när havstemperaturen stiger.
Ja, självklart. Du har även möjlighet att filtrera på märkningar i e-handeln på menigo.se.
Källa: MSC, ASC, KRAV, WWF, Livsmedelsverket.
1. Menigo är certifierade enligt MSC, ASC och KRAV. Vad betyder det i praktiken?
– Genom att vi är certifierade får vi marknadsföra och sälja MSC, ASC och KRAV-märkta fisk- och skaldjur. För att behålla våra certifikat granskas vi årligen av en extern revisor för att säkerställa att vi har fungerande processer och rutiner för särhållning av produkter och att informationen om märkningarna kommer vidare till våra kunder. Det genomförs även så kallade mass balans-kontroller för att verifiera att mängden märkta produkter som vi köpt in överenstämmer med den mängd vi sålt.
2. Hur jobbar Menigo för att främja hållbart fiske?
– Menigo tillåter inte försäljning av rödlistade arter som riskerar att dö ut. Vi säljer inte heller fisk och skaldjur som har rött ljus enligt WWFs lista och saknar miljömärkning.
3. Hur kan ni på Menigo hjälpa mig som krögare och kock att göra hållbara val kring mina inköp av sjömat?
– I vår webshop är alla mijömärkta produkter taggade som 'Hållbart val' som gör det enkelt att välja rätt. Genom att säkerställa att vi inte säljer det som är rödlistat eller har rött lljus i WWFs lista.
4. Vad ser du som de största utmaningarna inom fiske kopplat till hållbarhet?
– Största utmaningarna är att det är så komplext, både i haven och kopplat till den information som finns tillgänglig och att det hela tiden sker förändringar i bestånden. Därför kan det vara en bra idé att då och då titta i WWFs fiskguide (som finns att ladda ner som app). Det är även mycket av all fisk som går till fiskfoder, vars fiske påverkar havsmiljön på ett negativt sätt. Certifieringarna är inte heller en garanti, men ändå ett kvitto på att man hela tiden verkar för ständiga förbättringar och undviker fisk där vi helt saknar kontroll och spårbarhet. En annan utmaning är att det fortfarande är många som efterfrågar fisk och skaldjur där det saknas kända hållbara alternativ. Där kan vi bli bättre på att upplysa och tipsa om alternativ samt försöka få till stånd utredningar och fakta kring befintliga bestånd så att de går att bedöma.
5. Vad kan jag som krögare tänka på för att bidra till hållbart fiske?
– Till exempel kan man utgå från de hållbara alternativ som finns när man sätter sin meny och våga sig på att prova andra arter än de man vanligtvis använder sig av. Det kan ju kräva andra tillagningsmetoder och smaksättningar – så utmana er själva och experimentera och lär av kollegor i framkant.