Hotad måltidsgemenskap i skolan?
En del säger att skolmaten aldrig varit bättre. Samtidigt har eleven tio minuter på sig att sitta ner och äta.
Under vårt nya koncept ”Länge leve måltiden” samlade vi, tillsammans med ett antal utvalda leverantörer, experter och näringsidkare för att höra deras syn på saken. Richard Tellström, etnolog och känd från Historieätarna på TV, var värd för middagen. Här är en sammanfattning från hans expertis i ämnet och från samtalen runt bordet.
Är måltidsgemenskapen hotad?
– Allting tyder på det. Vi behöver ha mer tid och utrymme för gemenskap, både i skola, vård och omsorg, säger Rickard Tellström och fortsätter. I skolan kan det handla om tjugo minuters lunchrast varav tio minuter till att sitta ner och äta. Den svenska skolan har i uppdrag att säkerställa att lunchen ska vara näringsriktig. Men det finns inget uppdrag om att måltiden ska vara i gemenskap. Inte heller att barn ska uppleva olika matkulturers rätter och kombinationer, så kan vi inte ha det.
Behövs nya rutiner för skollunchen?
– I skolmatsalen möter elever nya smaker och kombinationer. Men i en stimmig miljö är det lätt att maten hamnar i skymundan och barn väljer istället att äta snabbt och sedan springa ut och leka, menar Karin Lundell, måltidschef i Strängnäs kommun.
– På försök har man infört schemalagda skolluncher på vissa skolor. Det innebär att lektionen avbryts för lunch och efteråt återgår eleverna direkt till klassrummen. Rasten kommer istället efter lektionen. Det har resulterat i minskad stress kring måltiden och möjliggör ökat fokus på undervisningen, säger Camilla Lindström, områdeschef och leg dietist på Måltidsservice Sigtuna kommun.
Är det viktigt med lugn och ro i matsalen?
– Forskning visar att höga ljud ökar dryckeskonsumtion och hastigheten vi äter på.
Vi äter fortare om miljön är bullrig, precis som vi äter snabbare om vi äter ståendes i stället för sittandes. Ett bra och enkelt sätt att öka tiden som människor sitter tillsammans och därmed den tillgängliga tiden för gemenskap, är att dämpa ljudvolymen i matsalen, säger Joakim Undegård på Menigo
Hur ser måltidsgemenskapen ut i den offentliga sektorn?
– I Sverige har vi så kallade offentliga måltider på fängelser, äldreboenden och i skolan. Det betyder att elever och patienter får äta det som erbjuds. Det kan även vara så att du inte får bestämma vem du vill sitta bredvid. Gemenskapen är alltså inte självvald. Ett sätt att förstärka gemenskapen mellan människorna är att låta det valet bli fritt. Ett annat sätt är komponera måltider som bjuder in till gemenskap, säger Richard Tellström.
– Ett växtbaserat bord med produkter som passar alla är viktigt för oss, menar Susanne Granström på Tage Lindblom. Inte minst idag när alla i ett sällskap har olika anledningar till- och olika preferenser kring vad de vill äta.
Vad kan göras för att skapa en bättre miljö under luncherna?
– För att främja social närvaro hos både barn och äldre, har några skolor i Sverige inlett samarbeten med närliggande äldreboenden. Under lunchen är de äldre välkomna till skolmatsalen för att äta tillsammans med eleverna. Det har blivit mycket framgångsrikt. Barnen tycker det är kul och de äldre tycks ha en lugnande effekt på stämningen i matsalen, säger Ewelyn Ericsson, Nanna Bistro i Uppsala. Framför allt känner de äldre en stor lättnad av att äta med barnen, det blir en annan typ av gemenskap.
Orkla Foodsolutions menar att det ligger i linje med hur de tänker. Deras koncept och innovativa helhetslösningar syftar bland annat till att gynna måltidsgemenskapen.