Matglädje bringar matlust

Mat kan vara starkt förknippad med oro och dåligt samvete hos föräldrar. Det var något som Sara upptäckte tidigt under sina år som barndietist och småbarnsmamma. Som ett försök att minska oron hos stressade föräldrar började hon skriva artiklar om matkrångel hos barn och hur man kan frambringa matlust. Idag har hon givit ut flera kokböcker, faktaböcker och föreläser på bland annat skolor och förskolor inom ämnet. 

– Det handlar mycket om att barn behöver vänja sig, både vid doft och smak av det nya. Barn är ofta selektiva i perioder, särskilt i förskoleåldern, det är helt normalt och ses också hos andra däggdjur. Den mat som funkar brukar vara mat med så lite överraskningsmoment som möjligt: pasta, pannkaka, fiskpinnar – blek stärkelserik mat som barnet upplever som trygg eftersom den ser likadan ut från gång till gång. Genom att exponeras för ny mat och nya smaker vidgar barnet successivt sin matrepertoar. Det här tar olika lång tid beroende på barn.

Har du några tips på hur man kan smyga in näringsrika råvaror i maten?

– Barn är olika känsliga för tillägg i maten. Vissa äter med glädje gröna pannkakor eller köttfärssås med linser i medan vissa märker direkt och inte vill ha. Mitt bästa trick är nog att mixa basen till det man lagar krämig, barn verkar gilla känslan av att något bara består av enskilda ingredienser. Om jag gör kikärtscurry med lök, vitlök, ingefära, tomat och andra grönsaker kan jag till exempel mixa den basen len innan jag tillsätter kikärterna. Så kan man tänka med kycklinggrytor, färssåser och grönsakssoppor också.

Vad är dina knep för att får barn att äta mer vegetariskt?

– Jag tycker om att förenkla matbudskapet, att lyfta helheten framför detaljerna. Jag tycker inte man behöver orda så mycket om att det är vegetariskt, det låter bara som att det är något udda. Utan laga istället mat som doftar och smakar och ställ fram det tillsammans med olika tillbehör som barnet känner igen.

Hur viktig är den gemensamma måltiden för barn och vad har den för påverkan på deras intryck, matlust och sinnesro?

– Oerhört viktig. Dels för att utveckla de sociala färdigheterna, få känna gemenskap och se andra förebilder äta maten. Jag brukar säga både till föräldrar och pedagoger att det är bra att fokusera på barnens ansikten i stället för vad de har på sina tallrikar. Matbordet är ett av få ställen där vi sitter i jämnhöjd med barn och det är perfekt att passa på att se dem, prata med dem, få dem att känna att måltiden är en mysig stund.

Hur viktig är presentationen och upplägget av måltiden?

– Barn föredrar ofta ”ren mat”. Jag brukar prata om tacomodellen – att man kan servera allt möjligt efter samma idé som fredagstacosen, det vill säga ”ren” mat i skålar så att barnet kan komponera sin egen måltid. På så sätt kan barnet få känna sig delaktig och närma sig den nya maten i sin egen takt. Det behöver inte vara kompletta måltider hela tiden utan det viktiga är vad barnet äter sett över tid.

Tips på bra halvfabrikat som fortfarande har näring och smak?

– Många barn uppskattar köttbullar, falafel och andra definierade former. Ihop med färgglada grönsaker i skålar och potatis, fullkornsbulgur, matvete, pasta eller något annat gott blir det en bra helhet