Skollunch for future

Hållbarhet handlar om ständig förbättring

–Först och främst, hållbarhet är mycket mer än en möjlighet, det är en nödvändighet. Och det gäller inte bara i skolans värld, utan i de flesta mänskliga verksamheter. Om en verksamhet ska överleva måste den vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Annars kommer den inte finnas kvar. Hållbarhet är alltså inget tillstånd. Det är en ständig utveckling. Skolan behöver hela tiden anstränga sig, göra saker och ting smartare, noggrannare och bättre, säger Jens.

Vilka är svårigheterna?

–Ja, hållbarhet är en nödvändighet. Men det utgår från att eleverna äter maten och att aktörer runt om skolan har rätt förutsättningar att realisera de målsättningar som finns. Min forskning bland elever, lärare och rektorer, visar att skolan upplever svårigheter med just det här. Det gäller logistik, måltidsmiljön och olika organisatoriska faktorer, att det saknas ett helhetstänk mellan skolan och måltidsverksamheten. Skollunchen skulle kunna integreras i skolans pedagogik i mycket större grad. Här har politikerna så klart ett stort ansvar. Allt börjar där, säger Linda.

Dags för schemalagd skollunch?

–Ja, jag tror på det, säger Linda. Det blir lugnare, både för elever och lärare. Har inte forskat på just detta, men jag har sett flera goda exempel på det, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv, fortsätter hon.

Vad säger kommundirektören?

–Sveriges kommuner och även media kan göra mer för att göra hållbarhet till en möjlighet. Min högsta önskan är att skolchefen, fastighetschefen eller kommundirektören rings upp av lokaltidningen med frågor som: ”Hej, hur gör du för att skolmåltiden ska göra nytta för eleverna?” ”Och hur får vi största möjliga invånarnytta för alla de skattemiljoner som pumpas in i skolmåltiden varje år?”, säger Karin.

Enligt undersökningen tycker föräldrar att skolmaten ska förbättras – fokuserar skolan för mycket på annat?

–Tvärt om skulle jag säga. Skolan borde fokusera mer på logistiken. Vi har god, bra mat i våra skolrestauranger, men maten äts inte upp. Det är andra faktorer som måste ikapp. Det är stökigt, stolar som skramlar, ont om tid, scheman som inte fungerar, det finns massvis med logistiska faktorer som försvårar uppdraget att servera hållbar mat i skolan. Vi måste våga flytta fokus till dessa områden. Se bortom maten för att lyckas, säger Karin.

Skollunchen som pedagogisk resurs

-Här finns en stor potential. Eftersom begreppet hållbarhet är så komplext, blir inspiration och helhetsperspektiv viktigt. Det krävs att skolan jobbar ämnesövergripande med målsättningen att eleverna kan se samband. Och gärna då i samverkan med skollunchen. Annars, prata mer hållbarhet i skolmatsalen. På lektionen. På föräldramötet. Här har skolan ett stort ansvar. Det förutsätter att rektorn är drivande. Kommunikation är enormt viktig för att öka medvetenheten, säger Linda.

Många föräldrar upplever att de inte vet hur skolan i fråga arbetar med hållbarhet. Hur kan man förbättra kommunikationen mellan kommun-rektor-kök-elever-föräldrar?

-På vår skola lägger vi ut matsedeln på skolplattformen, synligt för både föräldrar och elever. I de yngre klasserna börjar sen varje skoldag med att vi pratar om vad som kommer serveras på lunchen, vad hållbarhet handlar om, matsvinn, råvarors ursprung etc. På så sätt vet eleven vad som förväntas. Detta skapar ett intresse som de bär med sig upp i samtliga årsklasser. Skolplattformen är en outnyttjad kanal, där finns mycket kvar att göra, säger Fredrik.

Vilken roll har ni på Menigo att driva utvecklingen framåt?

–Vi kan göra mer, helt klart. I samarbete med våra kunder kan vårt leveransmönster effektiviseras. Vi skulle till exempel kunna köra och leverera på natten då det är mindre trafik. Vi behöver även bli mer involverade i upphandlingsfasen för att bättre förstå de ambitioner som finns. Det kräver ett tätare och längre samarbete med kommuner och upphandlare. Där vi kan ställa krav på de sortiment som erbjuds kommun och skola. Sprida kunskap, samarbete och mer dialog, säger Christoffer.