Äkta njutning sedan 1817
Sedan 1817 har vår familj bakat knäckebröd i Häradsbygden. Vi bakar fortfarande efter samma hemliga familjerecept som Olof och Anna använde när de startade bageriet på 1920-talet.
Vår historia började med Jakobs Karin, vår gammelfarmors mormor, som var en duktig bagarkulla. Hon hade ett enkelt men genialt recept på knäckebröd. Råg från åkrarna kring gården, vatten från den egna källan, jäst och en nypa salt. Hon lärde sin dotter Anna bakandets konst, Anna startade ett bageri och resten är som man brukar säga, historia. Än idag bakar vi vårt knäckebröd efter samma recept.
Hållbarhet. Vad kan vara viktigare?
Sedan 2013 har vi bakat helt fossilfritt. Redan 1953 började vi värma upp bageriet med återvunnen värme från ugnarna. Hos oss är hållbarhet ju en tradition sedan vår familj började baka knäckebröd i början på 1800-talet. Det handlar ju om vad vi lämnar efter oss till våra barn, eller hur?
För Leksands Knäckebröd är hållbarhet en tradition. Den traditionen ska förvaltas, och utvecklas för kommande generationer.
– Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla på resurserna. Och vi fortsätter i samma anda nästan 200 år senare, säger Peter Joon, VD och sjätte generationen bagarmästare.
Lokala ingredienser
Vi på Leksands Knäckebröd har alltid varit noga när vi valt ut våra ingredienser till knäckebrödet. Råg med flera sädesslag har alltid kommit från svenska åkrar så nära bageriet som möjligt. Från Sverige-märkningen känns helt naturlig för oss och kriterierna som krävs något vi alltid haft med oss.
Vi klimatdeklarerar
Nu tas ytterligare kliv i Leksands hållbarhetsarbete när alla knäckebrödsförpackningar klimatmärks. Knäckets klimatresa följs hela vägen från fält till butik och hade under 2020 ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo. Märkningen syns i form av ett grönt löv på toppen och sidorna av varje paket från och med augusti 2021.
Vår hållbarhetsresa
Så bakar vi fossilfritt
Att grädda knäckebröd kräver sina grader, hur många vill vi inte avslöja men det är många hundra. Överskottsvärmen från ugnarna använder vi sedan för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten.
– Den första värmeväxlaren installerade redan 1953. Vi har varit helt fossilfria sedan 2013, säger Håkan Heineman som är produktionschef på Leksands Knäckebröd.
Spill från deg och bröd tas till vara
Hållbarhet handlar också om att ta tillvara. Den lilla mängd degrester och brödspån som vi inte kan använda eller sälja, skickar vi till en bonde i närheten.
– Han har kor och de älskar knäckebröd i vilken form det än kommer, berättar Håkan.
Dubbla väggar
Ugnarna i bageriet värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen. Utöver återvunnen grön el samt omhändertagande av deg- och brödrester, görs väggarna dubbelt så tjocka som de behöver vara. På det sättet minimeras användningen av energi så mycket som möjligt.
Riktigt närodlad råg
Bonden Anton Öhlund och hans sambo Michaela Johansson förser Leksands Knäckebröd med närodlad råg. Deras gård ligger i natursköna Hedemora, bara 45 minuter från Leksand.
– Vi levererar mellan 400 och 600 ton råg till Leksand Knäckebröd varje år. Det är ett hårt arbete, eftersom de har så höga krav kring hållbarhet, säger Anton Öhlund.
Tredje generationens bonde
Anton Öhlund tillhör den tredje generationen i sin släkt som brukar jorden i Hedemora. Det var hans farfar och hans bröder som flyttade ner från Piteå 1946. Detta för att kunna odla under större del av året än vad som är möjligt uppe i norr.
– De tittade på lite olika platser och bestämde sig för Hedemora. Det var en stor resa, med frakt av alla djur med tåg, berättar Anton.
Råg är svårare att odla - speciellt med höga krav
Råg är utmanande i sig att odla. Om det regnar vid fel tillfälle kan skörden gå fel, och då går går det inte att göra bra mjöl av den,
rågen blir djurfoder istället. I Sverige är kraven på lantbruk högt ställda, men Leksands Knäckebröd ställer ännu högre krav. Det har gjort tillvaron mer spännande för Anton Öhlund och hans anställda.
– De är lite krävande på Leksands, de har en speciell kravlista på hur vi ska odla rågen, säger Anton.
Hållbar torkning av rågen
För Anton är hållbarhet viktigt. Torkning av rågen görs därför i en egen anläggning, som drivs med flis från egen skog. En gång om året går lasset med 400-600 ton torkad lokalodlad råg från Hedemora till Leksand.
– Brödet blir gott. Och så känns det kul att det är bakat på min råg, säger Anton Öhlund.
Vad betyder lövet på förpackningen?
På de flesta av våra knäckebröd finns det ett “löv” som talar om hur mycket koldioxidekvivalenter (CO2e) som ett sådan paket har skapat. Alltså samtliga växthusgaser omräknade till den effekt koldioxid har på klimatet, från åker till butik.
Läs mer
Vilket för vårt blåa normalgräddade knäcke är 0,42 kg. Och då har vi räknat in allt. Från tillverkningen av gödsel för åkrarna, kablarna som leder strömmen till vårt bageri, energin för att göra pappret till våra förpackningar, bränslet till traktorerna, lastbilarna…ja, du fattar – allt du behöver för att kunna göra ett klimatsmart val i butiken.
Hur kom vi fram till siffrorna?
För att räkna ut vilket klimatavtryck vår produktion har, tog vi hjälp av analysföretaget U&We. De har lång erfarenhet av att hjälpa företag med hållbarhetsfrågor. Detta innefattar kartläggning av verksamhetens påverkan på miljön. Läs om mer om samarbetet på Leksandbröds hemsida.