På Canta Lola är det kvinnorna som styr

Restaurangchefen Erika Goytizolo och Canta Lolas fyra kvinnliga kockar är sinnebilden för en mer jämställd krogbransch.

– Eftersom jag är restaurangchef och Manuela kökschef så fanns det redan en naturlig representation av kvinnor på restaurangen. Det kan vara en av anledningarna till att så många andra kvinnor har hört av sig och vill jobba med oss, säger Erika. 

Influenser från det sydamerikanska köket genomsyrar allt i restaurangen, från maten till inredningen och musiken. Erika, med rötter i Peru, är relativt ny inom restaurangvärlden har tidigare arbetat med lyxvarumärken inom retailbranschen. Men drömmen om en egen restaurang har alltid funnits där och tillsammans med sin make, krogveteranen och före detta ägaren till Bistro Jarl, Per Nordlind, öppnade de i höstas sitt första gemensamma ställe på Greve Turegatan i Stockholm ­– Canta Lola.

– Jag brukar skoja med min man och säga att jag inte vet om jag blev kär i honom eller i restaurangbranschen. Jag har alltid brunnit för mat och matlagning, jag älskar köket och matsalen och har hittat mitt kall i livet. Personalansvar och kundbemötande hade jag med mig från åren i butik, men jag saknade den praktiska erfarenheten från ett restaurangkök. Innan vi öppnade Canta Lola praktiserade jag därför i kök, disk och matsal så mycket jag bara kunde för att lära mig arbetet och få en förståelse om vad jobbet innebär.

Hur är det att vara en kvinnlig restaurangchef i dag?

– Vi öppnade mitt i den andra vågen av pandemin så det var en extra tuff situation redan från start. Som kvinna kan det vara en utmaning att bli tagen seriöst och jag upplever att man ibland måste bevisa sin kunnighet mer än vad män behöver göra. Min ålder och mognad hjälper mig att känna mig trygg och stark så mitt fokus ligger istället på att göra mina gäster nöjda och skapa en trivsam och trygg arbetsmiljö för mina medarbetare. Vi siktar inte på att bli bäst eller få en stjärna, utan på att restaurangen ska vara en inbjudande plats som andas värme och trivsel rakt igenom.

Kökschefen Manuela Carbone, 24, hade nyligen flyttat till Sverige från Buenos Aires, Argentina, för att arbeta som kock när Erika sprang på henne på ett gym i Stockholm. Det visade sig att Manuela precis lämnat ett tävlingsliv bakom sig, som commis för det Argentinska laget i Bocuse d’Or. Kemi uppstod mellan dem, med liknande bakgrund, en förståelse för det sydamerikanska köket och samma typ av driv.

– Jag brukar säga att det var ödet som sammanförde oss. Vi är totalt fyra kvinnliga kockar i köket och två killar som arbetar med prepp. Alla med olika bakgrunder och vi kompletterar varandra väldigt bra. När jag satte ihop personalteamet var det viktigt skapa en bra dynamik, jag letar inte efter perfektion, det är inte heller snyggt, utan jag vill ha ett team som präglas av lojalitet, genuinitet och ett gott hjärta.

Några veckor efter Canta Lola öppnade gick flera branschprofiler från restaurangsverige samman i upproret #härtardetslut, efter att kvinnor vittnat om trakasserier på sina arbeten på krogen. I ett manifest som formulerades i samband med upproret var punkter som nolltolerans mot trakasserier och en vädjan om fler kvinnliga ledare med på listan.

Som kvinnlig restaurangchef, vilka råd vill du ge till andra kvinnor i branschen som vill bli krögare?

– Det är viktigt att ha självinsikt och fråga sig själv om jag har den styrka som krävs för att driva en restaurang. Samtidigt gäller det att vara nyfiken, ha en tydlig vision och våga ta hjälp från andra kollegor i branschen. Sen är det faktiskt bara är att köra på. När vi startade sa jag sa till min kökschef Manuela, vi ska göra det här som att det ser ut att vara lätt, fast det inte är lätt. Vi ska skratta längs vägen, vi ska stötta varandra och bygga ett starkt team tillsammans. Lita på att du kan klara det här och att ingenting är omöjligt, kom ihåg att man bara sätter sina egna begränsningar. 

Vilka råd vill du ge dina krögarkollegor för att skapa ett bättre arbetsklimat på restaurangen?

– Att lämna egot i omklädningsrummet och ha fötterna på jorden. Se och lyssna på dina medarbetar och kanske det viktigaste av allt, tolerera inte några som helst trakasserier på din arbetsplats.

Har du stött på några fördomar?

– Det är klart att jag har, men jag har lång erfarenhet av att hantera det, både utåt och med mig själv. Jag vill inte slösa min tid på att göra en lista på alla gånger jag har upplevt fördomar. Jag lägger istället min tid på och min energi på mina projekt. De som har insikt och intelligens förstår det arbetet jag gör och förhoppningsvis kan jag fortsätta att genomföra det. Jag kör mitt race och på så sätt stärker jag också mig själv