Ett efterlängtat möte

Våra unga kompisar tittar nyfiket på gästerna runt bordet och väntar tålmodigt på att någon av de äldre ska börja ta av maten. Frågor som ”hur många år är du” och ”vilken är din favoritmat” inleder samtalet som mynnar ut i funderingar på om det verkligen heter panerad fisk eller fish n´chips.

Hur tror ni barn påverkas av att äta med äldre? 

Lena Sjöqvist: Min erfarenhet är att det förstärker barnens måltidsupplevelse, skapar nyfikenhet och ökar respekten mot äldre,  

Annika Karlsson: Jag tror att det blir ett mycket roligare samtal när vi sitter så här och om det är något som barn inte tycker om eller vågar prova tror jag de hjälper att se att de äldre äta och uppmuntrar till nyfikenhet. De kan även lära sig bordsskick av de äldre, exempelvis hur man lägger besticken rätt.  

Hur tror ni att äldre påverkas? 

Ingrid Hagström: Jag tror att sådana här träffar redan förekommer på några ställen, jag har läst och sett om det på tv, där förskola och äldreboenden är sammanförda och att det har lett till något väldigt positivt. Det tror jag skulle vara bra att införa på fler boenden. 

Annika Ingelsson Cales: Att umgås med barn föryngrar och ger mycket glädje och livskvalitet, det vet vi och det ser vi bara här idag. De äldre rör sig mer än vanligt vilket är mycket positivt för deras hälsa och även för deras kognitiva förmåga. 

Mia Sundling: Om man är ensam och förlorat delar av sin familj så kan möjligheten att få äta tillsammans med barn vara ett tillfälle att känna att man tillhör ett större sammanhang, att få njuta utav barns röster och funderingar. 

Samtalet runt bordet präglas av matminnen och dofters förmåga att kunna kasta en tillbaka i tiden på en sekund. När man som barn var tvungen att sitta kvar länge under fina middagar, att maten var oerhört central och alla de spännande berättelserna som skedde runt själva måltiden. Just runt det här bordet blir spring i benen påtagligt redan efter att första rätten är uppäten.

På vilket sätt tror ni att matminnen påverkar oss? 

Lars Olof Eriksson: Här sitter jag med fish & chips som jag för första gången åt i London, jag åkte dit som ung för att gå på konsert, men blev minst lika fascinerad av maten. Då åt man i tidningspapper, vilket var väldigt nytt på den tiden, det minnet har jag tagit med mig hem och nu äter vi fish & chips väldigt ofta hemma, fast tyvärr utan tidningspapper.  

Annika Ingelson Cales: På mitt äldreboende jobbar vi mycket med dofter, uppläggning och en servering som man minns, men även möblering och teman är väldigt uppskattat. Som gammal så hänger hela registret av doftminnen och matminnen ihop. Det kan man försöka framkalla genom att servera traditionella rätter som är serverade på ett traditionellt sätt. 

Gemensam meny för äldre och unga, funkar det? 

Annika Ingelsson Cales: Tveksamt, barn har så mycket krav på specialkost idag och man behöver ta hänsyn till alla riktlinjer i skolan, som noll socker-policy, ren mat som inte är blandat med såser. Vi jobbar mycket med bullfett och socker. Det är klart att det skulle gå och att hitta vissa rätter som funkar en lasagne eller korv skulle kunna funka, men det krävs en del jobb, säger Annika Ingelson Cales. 

Mia Sundling: Menyerna på äldreboende är utifrån vårt perspektiv ganska traditionella med mycket husmanskost. De kanske kommer att förändras eftersom snart kommer sushi- och pizzakulturen att komma in även här.  

Till barnens förtjusning så avslutas måltiden i en picknickmiljö och våra små gäster förflyttar sig till en filt med uppdukade smårätter och smoothies  

Julian, 7 år:  Det är skönt att sitta ute. Vi brukar göra pinnbröd med skolan men vi har aldrig lektioner ute, mest inne.  

Lena Sjöqvist: Jag jobbar på en gymnasieskola och under vår och höst brukar vi ibland ta ut maten och servera lunch på skolgården som grillat eller köra grab ’n go. Då spelar vi hög musik och placerar ut filtar på gräset vilket är väldigt uppskattat.  

Fler tips om hur du kan etablera kontakt mellan skola och äldreboende finns på menigo.se. Där kan du även lyssna på hela samtalet.