Så påverkar skolmaten prestationen

Kostens påverkan på hjärnan
När man ställer frågan ”Hur kan kosten påverka vår kognitiva funktion?” till näringsfysiologen Kristina Andersson blir svaret inte helt överraskande ett uttömmande sådant.

– Tänk på att allt i vår kropp består av sådant som vi äter eller dricker – då blir det tydligt att vi måste se till att få i oss alla viktiga näringsämnen för att vår kropp, inklusive hjärnan, ska fungera så bra som den kan. Det är särskilt sant för barn och ungdomar som växer, säger Kristina Andersson.

Matens uppgift
Enligt Kristina har mat två uppgifter som direkt påverkar hjärnan. Dels bidrar den med bränsle till hjärnans dagliga prestation, dels ger den oss byggstenar som påverkar hjärnans funktion och utveckling på sikt.

– Utöver det påverkar kosten dessutom hur väl vi presterar mer indirekt. Det påverkar till exempel vår ork och energi, vårt humör och vår sömnkvalitet – alla viktiga faktorer för koncentration och inlärning, säger Kristina Andersson.

Vad säger forskningen?
Forskning på kost kan utföras från flera olika perspektiv. Dels kan man undersöka specifika ämnens betydelse för människors kognitiva prestation, till exempel minnet eller inlärningen.

– Det finns till exempel studier som visar att elever presterade bättre på prov efter att de fick dricka en glukoslösning. Här visar man helt enkelt att ett tillskott av mat, i detta fall kolhydrater, har en direkt inverkan på minnet och uppmärksamheten, säger Kristina Andersson.

Man kan också studera hur maten i samspel med våra kostmönster påverkar våra kroppar. I länder där det är vanligt att skolorna inte serverar lunch, som USA, har man exempelvis gjort studier för att se om skolservering gör någon skillnad för eleverna och för vardagen på skolan. Liknande studier har gjorts med skolfrukostar i Sverige.

De bästa förutsättningarna
En skollunch som ger eleverna förutsättningar för höga studieprestationer ska alltså leverera på flera sätt: energimässigt, näringsmässigt och upplevelsemässigt. Ser vi till upplevelsen bör lunchen vara en paus i inlärningen där det ges gott om tid och ro för återhämtning.

– Faktorer som längd på lunchpausen men också ljudnivå och matsalens inredning spelar in här, säger Kristina Andersson.

Följer man de svenska kostråden så täcker man det allra mesta som barnen behöver sett till näring och energi. Och för att få eleverna att faktiskt äta den näringsrika maten – inte bara den snabba energin – finns flera sätt att jobba på.

 – Här tror jag exempelvis på att arbeta med delaktighet kring och förståelse för maten. Kanske kan man inkorporera skolmaten i utbildningen kring näringslära till exempel, eller låta eleverna tycka till om vad som serveras?

Tacometoden
Serveringsflödet i matsalen kan också ha stor inverkan på hur man komponerar sin lunchtallrik, liksom extra fokus på de ingredienser som annars lätt får nobben av eleverna.

 – Vår hjärna letar främst efter snabb energi. Så vi måste göra näringsrika råvaror som grönsaker extra smakrika eller skapa roliga upplägg där de är del av rätten, som i tacos.

Kristina Andersson tycker att Sverige har många exempel på fantastiska skolkök och att de ofta har en sak gemensamt: eldsjälar som brinner för maten och för eleverna på skolan.  

 – De som är ansvariga för maten på våra skolor är verkligen en viktig pusselbit i elevernas inlärning och hälsa. De spelar en otroligt viktig roll i våra barns utveckling och därför är det härligt att se så många ta det på största allvar.

– Här rapporterades alla möjliga fördelar med skolservering. Dels såg man förbättrade skolresultat som kan förklaras av näringen, men man såg även andra effekter som indirekt påverkade resultaten. Övergripande handlade det om att det blev lugnare i skolan, vilket i sin tur är fördelaktigt för inlärningen.